Loco

På tal om power of love så träffade jag x-et von Kocko på en öl härom dagen. Han som gjorde mig sömnlös och knäsvag och sedermera förvirrad och liten och arg är numera helt maktlös. Hade förlorat sina krafter. Han va inte ens särskilt snygg längre. Han kändes mest risig. Och trist. Samma gamla stil. Zzzzzz. Var tvungen at gå hem tidigt av pur leda.
Så kan det gå.
Kändes sjukt bra. Ha haa!
Som belöning fick jag köpa galet snygga, högklackade boots idag. Kan det inte bli höst nu?

Power of love

Jag har prickat av Power meet, Östra holmen, Elba i Västerås.
Sörmlandska drömlandsbygden, Luleå och Tornedalen: Check.
Bolviksnäs, Dalarö, Långbäling, Utö, Björkvik, Småängsviken har hälsats på, morgondoppats, kvällsdoppats, grillats korv på tillsammans med Tantolunden, Långholmen, Eriksdalslunden. Skärgårdsbåt och annan båt, Pick-nickar, middagar och drinkar på balkonger och verandor. Har hunnit umgås med nästan alla mina härliga kompisar. Kanske hinner jag till och med en sväng till Skåne och Sanna också.
Jag har gjort allt som är somrigt. Min familj mår bra. Min bror är lycklig. Man kan inte begära mer. Och alltihop känns som en enda stor testbild. Lite flimrigt. Någon sorts stand by-tillstånd i väntan C. Ruttet.
Det är hög tid att förstå att han inte kommer. Att bestämma sig för att han inte ens är välkommen. Det senare kan jag dessvärre inte lova. Än.
Min kamrat som skriver kolumner, you know, skrev igår om Evig kärlek. Jag håller med. Jag tror också på evig kärlek. Det är bara så besvärligt när man måste ha den on hold. Så jävla sorgligt när man måste kväva den med en kudde.

Land of the midnight sun

Jag har upptäckt norrland. Äntligen. Ljust hela tiden. Ganska kallt just nu. Vackert.
Funderade på att skaffa mig en skoterraggare, men hur känner man igen dem på sommaren? Kanske är det han hör bredvid.
Fick guidad tur i Tornedalen av Ca's kamrat. Han är äkta vara. En tornedaling. Eller "tornedarling" kom vi på. Haparanda runt, kaffe i på finska sidan. Galet god laxsoppa i Kemi. Men det bästa var nog lektionen i i finskt bastubad som vi fick av det finska badets prästinna Marja. Vedeldat, 120 grdaer, björkris, dopp i havet. Jag fick godkännt. Inte Ca. Och hon ska va norrlänning. Bah!
Spa, my ass! Finsk bastu är the shit.

Country Dream II

Brad Paisley är min amerikanska dröm personifierad. Han utgör sound tracket till min liv just nu. Mitt bluesiga hjärta värker när han sjunger "She is everything I ever wanted, she's everything I need..." eller "Sitting on the fender of someone elses truck..." men det är perfekt. Lonley hearts och stora trucks och snake skin boots. Hur ostigt (som vi säger) som helst. Men härligt. Kan inte rå för det. Jag är toktorsk.
Och håller på att längta ihjäl mig efter C.
Undrar om jag ska ringa idag. Igen

Country dream

Lider för närvarande av nån sorts stugsjuka. Det betyder en svår längtan efter falurött och målade trägolv. Trasmattor och prästkragar och kaffe och bok och regnsmatter på glasad veranda. Hade förmanen att vara några dagar på K:s drömställe. Det var det perfekta myset. Så löjligt härligt och somrigt att jag nästan inte kan hantera det. För bra. För vackert. Det gör ont. På rikigt. För tillsammans med en annan längtan som tar mycket plats fick alltihop inte plats i bröstet.
Stugsjukan drabbar mig med jämna mellanrum. Jag skyller på de förbannade inredningsmagasinen som jag inte kan låta bli. Men undrar vad det är jag söker i det där. Min barndom? Hemska tanke. Konceptidyll. Trygghet kanske. Anti-blues-medel.
Jag ville 'beama' C dit till Sörmland där vi befann oss omedelbart och tänkte att om han såg allt det här hur skulle han då kunna hålla sig borta. Jag ringde istället. Det var ingen som svarade. Och jag trodde så klart att det berodde på att han såg att det var jag som ringde. Det kan ha berott på att det var 4:e juli-parader och sådant som pågick. Och han är ju 'ingen telefonkille'. Och Pax föreslog att det nog inte var personligt. Och nu har det gått en vecka och jag har slut på ursäkter åt honom.
Helvete.