San Diego

Som sagt efter tre dygn ombord Greyhound och ett och ett halvt dygn i Vegas landade jag antligen i San Diego. Checkade in pa Ocean Beach Hostel. Som var hemskt. Det kanske berodde pa att jag var sjuk. Fick ont i halsen pa bussen och efter 12 timmar Vegas okenklimat blev drangforkyld, feber och allt. Deppigt. Efter att ha hasat runt lite oinspirerat under en dag som borjade 05.30 da jag inte stod ut att ligga och snora och febersvettas langre i det dar 6-personersrummet, bestamde jag att det fick va nog. Pallade inte dela rum med fyra dryga 20-nanting-brudar medan jag kurerade mig sa jag flydde till ett singelrum med TV pa Motel6, Down Town. Dag tva gick sa nar at till att ligga i sangen och snora och tycka synd om ig sjalv och langta efter C. Ringde honom pa kvallen och hade spader. Helvete. Jag tog mig sa smaningom i den forbannade kragen och gjorde nagra utflykter med SD:s lokaltrafik. Trolleyn ar kanon. LIte shopping, en Football stadium, lite se sig omkring. Igar var det stralende sol och jag spenderade dagen pa Mission Beach. Stannade for lange saklart sa nu ar jag vackert rod. Med marken i halva fejjan efter solglasogonen. Ryggsacken skavde nodjavligt i morse nar jag prommade ner till Greyhound Depot igen for fard till LA.
Eter straptser med lokaltrafik och taxi (pga av en Civil Rights March var min buss rerouted och jag kunde inte hitta den) ar jag nu installerad pa"Cadillac, Venice Beach. Jag har kakat storfrulle och druckit massor med kaffe pa "Corner Cafe" och bladdrat i LA Weekly. Langtar fortfarande efter C men allt kanns lite battre